Sista septemberveckan

Vi träffade Stefanie och Sylvia på ett fik i hamnen en dag när vi kom från gymmet. Båda  har bott i Karystos i många år, Stefanie i 20 och Sylvia i 9 år. Vi får mycket samhällsinformation av Stefanie, det är tack vare henne vi hittat grekiska danskursen och nu berättade hon att det också finns en bio-förening som fungerar vintertid, med filmer från hela världen, ovanliga och udda filmer som inte är dubbade till grekiska. Det skulle t.o.m. kunna inträffa att det kommer en svensk film! Dit ska vi självklart ta oss när det startar i vinter!

Våra väldigt trevliga grannar åt Roffes kycklingsoppa med oss på vår altan på måndag-kvällen. Och Katerina som är språklärare, kommer att kunna hjälpa oss att komma igång med grekiskan!

Det blev en tur upp till Tsoukali med Madde, Adam och deras vänner på tisdagen. Daniel, som hade blåsor under fötterna, och jag gick sedan tillbaka till bilen medan de andra fortsatte upp till kolonnerna och den stenlagda passagen över berget. Det är fortfarande varmt att gå, 26 – 27 grader, men startar man tillräckligt tidigt och har ordentligt med vatten med sig, fungerar det.

Onsdagen blev en ännu varmare dag, utan mycket svalkande vind. Svetten rann i floder, kläderna klibbade på kroppen och när vi kollade så var det över 70% luftfuktighet. Det finns inte mycket som slår att sitta på altanen i kvälls-svalkan när solen gått ner efter en sådan dag. Mörkret är mjukt som sammet, fyllt med ljud från syrsorna, hundarna och staden.

Värmen har fortsatt  och till helgen kom några av mina gamla kurskamrater från sjukgymnast-studierna med sina respektive hit. Åsa och Bo hade redan tillbringat några dagar i Grekland, medan Kerstin, Arne och Ronnie startade sin resa hit mitt i natten och var ganska trötta när färjan kom klockan fem. Men bad, lite vila och sen middag på Cavo d´Oro fick de orka med.

Och på söndagen, sista september, var det höstpremiär för Happy Hikers med en vandring på grusväg till Rouklia på baksidan av Mont Ochi. Åsa och Kerstin gjorde Karystos och badade medan vi andra vandrade. Mat och dryck blev det i Paradisie, som alltid med H.H., roligt och gott.

This entry was posted in Dagbok. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *