Så var den första månaden till ända………

I morse hade den stora rödrosa knoppen, den enda knoppen som hade börjat öppna sig på Kamelian utanför köksfönstret, ramlat av. Kändes lite sorgligt och gav upphov till lite eftertanke. För visst är det så också i det mänskliga livet, att de djärva som vågar vara föregångare ibland kan bli den där fantastiska, uppseendeväckande blomman som alla vill titta på, men som ibland kom för tidigt, det blev för kallt och den ramlar av. Andra mer robusta typer av blommor visar praktfullt upp sig överallt just nu, som malva, pingstlilja, en slags klöver med gul blomma och mandelblom.

Här har vi varit förkylda båda två, först jag och sedan Roffe. Det har inneburit att vi inte har varit särskilt fysiskt aktiva trots att vädret har varit ganska varmt och soligt. Vi har eldat i kamininsatsen, läst, målat, fixat och donat hemma istället. Vid en häftig regnskur häromdagen regnade det in genom ett av fönstren högst uppe under taket, så Roffe har varit uppe på yttertaket ovanför balkongen och tätat med silikon runtom det. Klädskåpet vid ytterdörren har fått en skolåda under sig och vi har numera en specialbyggd ”återvinningsstation” vid köksdelen. Små promenader in på stan eller för att plocka sten längs stranden har det blivit, men Kanela tycker att vi är jättetråkiga och drar iväg på egna turer när hon gett upp om oss.