Tjejveckan

När våra gäster hade åkt tog Roffe tag i Christos matte-pluggeri igen, så på tisdagen kom han med boken under armen.  Att få prata med och lära känna dessa unga grekiska män är en ynnest.  Det är tydligt att de tycker att de kan tala med oss om sådant som de här normalt kanske inte pratar med vuxna om. Och vi får samtidigt en inblick i den kultur vi har flyttat till.

Efter alla sommarfina dagar kom det ett riktigt oväder med stark sydlig vind och regn, så att massor med vatten trycktes in under ytterdörren och rann över golvet. Jag fick en anledning att plocka fram skurkäppen, som normalt inte får motionera särskilt ofta!

Så kom torsdagen då vi fick hämta Matilda och Henrietta på flygplatsen Marcopolio. Vädret skötte sig och välkomnade de två lediga men slitna småbarnsmammorna, med att slå om till sol och c:a 20 grader. Den här gången kunde vi åka med sista färjan från Agia Marina till Styra och sparade på det viset många tråkiga mil i bilen.

Visst minns vi småbarnstiden med sin totala blandning av det som är underbarast och jobbigast i livet.  Livet här med sömn, vandringar, prata-prata-prata, långa frukostar, sol och värme, vin i väntan på och till maten, bara bry sig om sig själv, gjorde underverk! Det behövs inte så många dagar.  Roffe och jag blir så veka i hjärtat av att se dem njuta så av sin ledighet och varandras vänskap! Och vi var ute senare på natten än någon gång tidigare här i Karystos!

This entry was posted in Dagbok. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *