Huset fullt av vänner

Så har gamla matlaget från Östersund/Frösön varit här och nya lägenheten har fått visa vad den går för. Att äta och umgås åtta personer har funkat alldeles utmärkt. Ulla & Owe och Hans & Sonja bodde i vår gamla lägenhet på Belvedere, så det var bara Kjell & Cilla som sov här, men alla har ätit frukost och en del måltider hos oss.

Dagarna har varit fyllda med umgänge och aktiviteter, vandringar till klippkyrkan,  kolonnerna, Tsoukali, kastanjeskogen och toppen av Ochi.  Det har solats och badats.  Cilla fick åka en premiärtur på ”goronan” med Roffe upp till Castello Rosso och blev plaskblöt när regnet plötsligt började ösa ner. En regnig dag blev det bilutflykt till Agios Dimitrios-ravinen på baksidan av berget med stopp för lunch och godaste ”hortopitan” hittills i Pothi. Massor med god mat och glass har ätits på olika ställen, fötter och händer har blivit vackra, och så förstås matlagsmiddag med Roffes kycklingsoppa på tisdagen!

Veckans bragd var att hänga upp ett stort stycke av tyget Snurr från Frösö Hantverk som vi hade beställt och som matlaget gav oss som present. Frösö Handtryck tryckte faktiskt upp tyget enkom till oss eftersom det var slut!  Roffe, Hans och Kjell klurade ut hur det skulle gå till att få upp det. Den vanliga långa stegen räckte inte till ens om den ställdes på bordet, utan fick surras ihop med en annan lång stege som inlånades på ett av Karistos byggmaterialföretag. Roffe klättrade medan de andra höll stegen på plats och hjälpte till att måtta in tyget där det skulle hänga. Jag höll mig undan och följde istället med Sonja i Karistos damklädbutiker. Och kunde samtidigt konstatera att ytterligare några affärer hade slagit igen och var tomma. Krisen fortsätter att sätta sina spår. Det var härligt att komma hem och se att Roffe inte hade ramlat ner och att tyget gjorde sig som vi hade föreställt oss på väggen!

Söndagsturen med Happy Hikers gick på bergen väster om Karistosbukten där Roffe och jag aldrig har varit förut. Vackra vyer, fem sköldpaddor och lämningar efter ett gammalt tempel fick vi se.

Nu är danskursen påbörjad. Cilla följde med och fick lära sig de första rytmerna och stegen. Roffe och jag kände oss otroligt välkomna av leenden och kramar från de grekiska kursdeltagarna. Vi kan fortfarande inte prata mycket med dem, men det känns att de börjar se på oss som Karistosbor.