Julveckan

Julveckan började med några riktigt varma och sköna dagar. Natten till torsdag drog ett oväder med regn och stark vind in, och det tyvärr samma dag som vi väntade vår första gäst sedan vi flyttade hit –  yngste sonen Petter! Vi har tre möjligheter att ta oss till flygplatsen, ett: åka färja från Marmari till Rafina och sedan buss eller bil till Markoupoulio,  två: bila till Styra (3,5 mil) och färja över till Agia Marina och tre: bila via bron l Chalkida.  Att färjan från Marmari inte skulle gå pga  vinden kunde vi räkna ut direkt, så vi hoppades på färjan från Styra. Vi var ute i god tid på förmiddagen och  ösregnet prognosen hotade med var inte så farligt. Men nej, färjan i Styra gick inte heller, så det var bara att ge sig iväg till flygplatsen via Chalkida, visserligen en tur på 22 mil, men ändå så bra att den möjligheten finns!

Vi åt och kompletterings-handlade på IKEA, bl.a. en burk lingonsylt, och jag skaffade nya gympaskor på Factory Outlet intill.

På flygplatsen var det många som, försedda med blombuketter och ballonger, väntade på att ta emot de sina med kindpussar och kramar. Vi fick vänta länge innan Petter dök upp i sin mössa och ryggsäck. Underbart att få ha honom här några dagar!

Hela fredagen regnade och blåste det, så under dagen blev det små bilturer till bagaren och slaktaren och innesittarsamvaro. Men på kvällen firade vi med bläckfisk och lamm på restaurang.

Julafton tog vi första promenaden, tillsammans med Kanela, upp till klippkyrkan för att tända ljus och sedan tillbaka via nedre Aetos och havet. Vi kunde faktiskt sitta utomhus i solen och ta en mezé till lunch på stambaren. Julbordet bestod av fläskköttgryta med potatis/morotsstamp och apelsinsallad enligt Plura och efter det klådde jag Petter och Roffe i nästan varje omgång i Yatsi och Familjegeni!

Idag, juldagen,  har turen gått till marmorbrottet med de enorma kolonnerna och medan jag gick tillbaka ner mot byn Mili, klättrade Roffe och Petter upp till Tsoukali. På nedvägen träffade jag en äldre man, boende i Aten och i Mili, som berättade massor om sevärdheter och om vart man kan vandra. Bl.a. sa han att Tsoukali också kallas ung. Potiri, och att det står för ”kokkärl”. Han berättade också om ett vattenfall längst inne i dalen, där vatten i massor kommer ur berget, bildar en damm och sedan försvinner ner i en underjordisk älv. Nu tar vi en siesta innan vi duschar och går iväg till To Nikola för julmiddag med live grekisk musik, tillsammans med Elin och Panayoti och deras barn.

 

 

This entry was posted in Dagbok. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *