Sakta har våra kroppar börjat komma igång efter sjukdomen. De första nätterna hemma sov vi minst nio timmar/natt utan minsta svårighet. På gymmet har vi fått backa och ha lägre vikter, Roffe har sprungit på löpbandet, men det har inte jag gjort ännu. Vi läser i rapporterna från Sverige hur influensan vandrar vidare hos krakarna vi hälsade på där! Nu vet vi att influensan härjar här i Karystos också. Och att ett av hoten i krisens spår är att sjukhuset i Karystos kan läggas ner och ombildas till vårdcentral. Det skulle försvåra livet här, då sjuka måste till Aten eller till Chalkida, Evias största stad, som ligger 12 mil norrut.
Kanela saknade oss verkligen när vi var i Sverige. Elin och Panayotis har berättat att hon kom till gymmet flera dagar i sträck och låg där utanför och väntade att vi skulle komma. Vår granne Maria, som skulle se till Kanela, berättade att hon låg i kojan i tre dagar utan att äta innan hon började aktivera sig igen. Nu lämnar hon oss inte gärna och är väldigt angelägen om att vi är med båda två när vi går någonstans. Hon har börjat komma in till oss i lägenheten när dörren står öppen, något hon nekat till tidigare. Vi är faktiskt lite bekymrade över sommarmånaderna när vi ska till Sverige och sälja vår lägenhet!
Vädret blir allt varmare. Ett av de skönaste tecknen på det är att vi inte behöver ha fönsterluckorna för i sovrummet längre. Det är ljuvligt att vakna till det rosa gryningsljuset, bara kunna öppna ögonen och se ut över havet! Vi har suttit utanför huset och solat hud som inte känt av solvärmen på många veckor. Och vi har tagit årets första promenad i linne och knäkorta byxor. Naturen fullkomligt exploderar av grönska och blommor!
Roffe följde med Maria för att fiska i mörkret sent en kväll. Då samlas folk på hamnpiren, fiskar, pratar, fikar, trivs – och får ibland fisk. Nu har han köpt ett eget spinn-spö, men måste träna på att kasta utan att kunna se draget.
Igår, lördag, handlade vi krukor, jord, blomplantor och oregano och jag har kommit igång med planteringen. Om några dagar ska tomatplantor i jorden.
Varje morgon äter vi den lokalt tillverkade yoghurten, som säljs i keramikskålar istället för plastburkar, och vi börjar få ganska många tomma skålar. Nu har vi kommit på att vi ska prova att sätta jordgubbs – och smultronplantor i dem ute på muren framför entrén!
Veckan avslutades med en underbar, men blåsig och ganska kall tur till Panochori, en by i en dal på andra sidan bergen. Uråldrig kvarn och stenlagd stig, porlande vatten och blommor!