Det nya året dansade vi in på tavernan To Rema i grannbyn Aetos, tillsammans med ett dans-glatt gäng, de flesta ”xenos” precis som vi. Vi blev faktiskt 20 personer kring bordet. Efter maten, bl.a. haggis eftersom ägarfrun Helen kommer från Skottland, blev det dans till grekisk musik blandat med ABBA. Att just ABBA spelades har ingenting med oss att göra utan To Rema-gänget älskar ABBAs musik och brukar dansa till deras låtar! På 12-slaget blåstes det i rosa-prickiga flärpor och viftades med tomtebloss, kramades och pussades. Det firas nog ungefär likadant var man än är!
I och med nyårsdagen blev vädret fint igen och vi har kunnat vandra en hel del. En tur gick upp runt Castello Rosso där blommorna ökar i antal för varje vecka som går. Nu var marken full av krokus, någon slags sippor och biskops-stavar (tack bror Lars).
En lång tur gjorde vi från kyrkan Aghia Trada, upp till den mycket gamla urbrända kyrkan djupt inne i dalen och till grottan uppe i klippkanten ovanför. I de kala träden vid kyrkan klängde klematis fulla av blommor och vi klev i ängar av cyklamen på väg mot grottan. På ”Google Earth” hade jag sett ett streck som skulle kunna vara en stig på andra sidan om klippryggen ovanför grottan. Vi klättrade över berget och hittade faktiskt en stig som ska provas vid lämpligt tillfälle. Och Roffe spanade med kikaren in en annan stig upp ur dalen, så det kan bli en fin rundtur!
Ösregnet förra helgen har ställt till med stor skada på vägarna som undermineras av de stora vattenmängderna. Nedfarten från gatan till vår närmsta strand höll på att braka ihop och fick lagas akut med fyllmassor. Vägen till klippkyrkan som var hel för en vecka sedan är bitvis helt bortspolad och halva betongbron över bäcken nerspolad i bäckravinen. Och veckan avslutades med ännu mer regn. I år är dock känslan den, att det har varit lite varmare än förra året. Vi har än inte behövt använda våra varmaste kläder.