Den varma tiden kommer

Det har varit en social vecka!

Måndag grekisk folkdans. Vi börjar att bli riktigt duktiga och hänger med bra, trots att vi fortfarande nästan inte begriper något av det som sägs. Kropp-språket läser vi av desto bättre!

Tisdag vandring med Happy Hikers i närheten av färjelägret Marmari. Sedan Roffe och jag gick där förra våren, har det varit en stor brand i området och det som då var frodigt,  tätt buskage hade nu förvandlats till svarta pinnar mellan bar, grå jord. Men en vacker gammal kyrka låg i ett område som hade klarat sig undan lågorna. Och tillbakavägen gick på en grönskande gammal väg där vi hittade vild välsmakande sparris för första gången.

Onsdag målningslektion. Det är hur kul som helst att måla och jag tillbringar många timmar med färgerna. När jag kom hem hade Roffe bakat ”Malins” hårdbröd, så det blev te och frasigt varmt bröd med smör och flingsalt på!

Torsdag, tsiknopemti (”fett-torsdagen” 40 dagar före grekiska påsken), var Roffe med på fest inför fastan med grillat och dans på To Rema,  medan jag satt hemma med ”magafar” och kollade romantiska filmer som Roffe aldrig vill titta på (typ Stolthet och fördom). Han kom hem glttrande glad (och kanske inte helt nykter) efter att ha haft jättekul, dansat mycket grekiskt och t.o.m. fått beröm för sin dans av en av de unga grekiska dansarna.

Fredag blev en mycket lugn mellandag, men på lördag blev det fika i solen på altanen hos Pavlos och Marianne på vingården Montofoli. Där satt vi och pratade, njöt och drack kaffe, i en nästan ofattbart vacker miljö, precis där turkiska paschan en gång satt.

Söndagsvandringen med Happy Hikers blev mycket lång, nästan 6 timmar om än i ganska långsam takt, från Kato Aetos öster om Karistos till Lala nordväst om Karistos och tillbaks. För första gången var majoriteten av deltagarna greker och det talades grekiska lika mycket som engelska. Flera av vandrarna är mycket duktiga på växter och det plockades te och ätbara örter längs hela vägen. Trots att vi har gått de flesta vägarna många gånger själva vid det här laget, hittar vi alltid nya urgamla genvägar och passager tillsammans med HH. Roffe hade kortbyxor på sig för första gången i år och vi är båda röda där solen har kommit åt. Det börjar bli dags för solskyddsmedel!

This entry was posted in Dagbok. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *