Att bo vid fjäll eller hav innebär stor dramatik när vädret växlar. Vi har tidigare bott i Västervik på östkusten, på ön Vidö utanför Västervik och i Handöl vid fjällets fot i Västjämtland. Nu bor vi i Karystos strax intill havet med ett 1398 meter högt fjäll på gångavstånd bakom oss. Alltså: dramatik!
Vi fick några underbara lugna soldagar, en försmak om vår och sommar, innan vinden vände till nordlig igen med regn och blåst.
Vi hann göra en härlig (och brant) långpromenad till en grön och frodig dal lite längre västerut än vi varit förut, till de gamla, trånga byarna Kalivia och Lala och till dalen ovanför kyrkan Agia Triada. Vi hittade nya små vägar och nya mål för kommande upptäcktsfärder i området. Och högt upp på bergskanten ovanför AgiaTriada såg vi en grottöppning som vi ska ta oss till en dag med hyfsat väder och med vandringskängor på fötterna. Vi är djärvare nu och provar stigar även om vi inte säkert vet vart de leder. Längst in i dalen vid Lala kom vi till en gammal vattenkvarn, fick korsa ett vad och gå kanske 100 meter på en av de urgamla sten-belagda stigarna, som gör mig så ödmjuk inför historien, innan vi kom fram till en asfalt-väg igen alldeles bakom ett hus.
Det är inte helt fel att efter en promenad eller efter gymmet belöna sig själv med att doppa en grekisk kringla med apelsinsmak i grekiskt kaffe i solskenet utanför lägenheten! Livet är underbart, fönsterluckorna öppna och ytterdörren står på vid gavel för att släppa in solens värme.
Så ändrar sig vädret. Åskan rullar in, blixtarna lyser upp himlen och det mullrar och skräller runt omkring. Det börjar regna, regnet öser ner och vägarna utanför vårt hus omvandlas till leråkrar. Alla fönsterluckor stängs och dagarna levs inne i ”grottan” med snabba utflykter med bil till affären.
Nu ska vi få några dagar med starka vindar, regn och bara några få plus-grader. Flera båtar har redan ankrat upp i bukten utanför. Nästa vecka förvarnas det t.o.m. om snö! Vi får bunkra upp med ved och filmer och hoppas att nätet fungerar!
Kanelas ”hus” är färdigt och får stå framför vår entré tills vidare. Det blev flask-grönt och hon klev in i det så fort Roffe la dit hennes filt. Hon vill nog gärna flytta in hos oss, men hur ska vi kunna klara att ta det ansvaret när vi måste fara till Sverige 5 – 6 veckor i sommar? I så fall måste vi ha delad vårdnad med någon annan! Tills vi har rett ut det provar vi om hon kan acceptera att gå i koppel.
Vi har mycket nöje av att studera henne. Exempel: Ibland ”tar hon sig en geting”, d.v.s. hon tar getingen blixtsnabbt in i munnen, spottar ut den igen och petar sedan på den omtöcknade getingen och klappar till den med tänderna tills den är stilla och då äter hon upp den. Dessutom gillar hon skaldjur , dvs skalbaggar och andra kryp, som jag verkligen ogillar.
Grekiskan är ett svårt språk. Vi börjar kunna läsa bokstäverna ganska bra, men vet ju inte vad det vi läser betyder. Nu har äntligen ett utbildningsmaterial från folkuniversitetet kommit, så de närmsta dagarna med dåligt väder ska bli de första riktiga språkkurs-dagarna. Roffe har bättre språköra än jag så han förstår en hel del av vad som sägs och klarar sig bra i affärerna, medan jag fortfarande säger tack eller thank you spontant, istället för efcharisto i affären.
Nästa uppdatering sker i februari, vårvintermånaden och vi har varit här i fyra månader!